I affären

.
Det var ju Fars dag häromdagen. Maken fick en skjorta, en mycket omsorgsfullt inhandlad sådan. Men den passade inte. I dag tog vi oss till den aktuella butikskedjan för att göra ett byte.
Till saken hör att maken ofta klagar över att han inget har att ta på sig, men att han när tillfälle till shopping väl ges, helst gömmer sig i en provhytt. Utan något att prova. Eller åtminstone så lite som möjligt.
Den här gången lyckades vi ändå plocka på oss både ett och två par byxor samt ett par skjortor innan det var dags för hytten.

Sedan gäller det att vara med, för det går i rasande fart. På med byxa nummer ett, satt sådär, av igen. På med nästa, nej inte bra, av igen. På med tråkrutig skjorta, åh den var snygg, av med den. På med skitsnygg skjorta, hua den vill jag inte ha, av igen fast den bara kommit halvvägs på. Klar. Inget snurrande, inget vridande och vändande, inget funderande.

"Ska du ha något av det?"
"Jeansen, kanske. Fast jag vet inte om de är sköna att gå i."
"Ta på dem igen och gå omkring lite då"
"Nej."
"Skjortorna då?"
"Den beiga. Men den tyckte inte du om, eller hur?"
"Nej, faktiskt inte. Men ta den om du vill."

Det här gör vi inte om på länge, konstaterar vi när han till slut bestämt sig för jeansen och den snygga skjortan. (Yes!)

Men han är inte tacksam. Han är sur.
Jag försöker reda ut varför när vi kommer ut ur affären.

"Det jag tycker är fint tycker ju du alltid är fult. Om du inte hade varit med hade jag köpt den andra skjortan."
"Men jag sa ju att du skulle köpa den om du ville ha den."
"Ah men, det är väl inte kul att ha en skjorta som jag vet att du tycker är ful."
"Men jag tycker väl inte att det är kul att du köper en skjorta som du tycker är ful."
"Jag tycker inte att den är ful. Passformen var mycket bättre på den än på den andra."

Vid makens första statement hade vi hunnit ett hundratal meter från affären, vi befann oss utanför ett café.
Vid tiden för hans sista stod vi vid ett övergångsställe och väntade på grön gubbe.
Mellan caféet och övergångsstället är det cirka tio meter. Det tar inte många sekunder att gå.
Under denna i stort sett obefintliga tidsrymd hinner han göra helt om.

"Så med andra ord var det bra att jag var med, så att du köpte en skjorta som satt bra i stället för en som inte satt bra?"
"Ja."
"Då behöver du ju inte vara sur?"
"Nej."

Och så finns det de som säger att kvinnor är svåra att förstå sig på.