Skvallerbytta bing bong

.
"Mamma, mamma! Pappa köpte en prinsessbakelse när vi var och handlade. Och jag fick smaka!"

Så tänker jag mig att det kommer att låta från Lilla A:s mun om några år, när hon gjort något busigt med sin pappa och inte kan hålla tyst om det.

Men i morse upptäckte jag att skvallerbyttan i henne redan vaknat. Trots att hon inte ens kan prata.
Det var min sovmorgon och jag kom upp precis efter hon fått sin morgongröt. När jag satte mig ner hos henne i köket för att säga god morgon, slogs jag av hur rent det var runtomkring henne. Inget kladd i ansiktet. Inget på händerna. Inget på bordet framför henne. Hm. Vad nu då? (De som känner Lilla A vet att hon inte är begåvad med egenskapen att äta utan att vare sig leka eller kladda under tiden.)

- Har du ätit utan att kladda någonting alls? Hur har pappa lyckats med det? frågar jag.
Skvallerbytta bing bong svarar med pekfingret. Det pekar mot handdammsugaren.
- Satte pappa på dammsugaren?
- Ja. Erkänner pappan.
Lilla A är inte färdig med sina bekännelser. Hon pekar igen. Den här gången på kylen.
- Öppnade pappa kylskåpet? frågar jag.
- Ja. Och frysen, erkänner pappan.

Det bådar ju gott inför framtiden det här. Inga hemlisar här inte.