En liten kompis

.
Jag har köpt en kompis till min dotter. Det är sant.
Vänner kan inte köpas för pengar, kanske någon invänder.
Men jo, det kan de. För 55 kronor i fina butiken Krakel i vårt kvarter.

Den är mörkt lila, mjuk, fem centimeter lång och kan tvättas i 30 grader.
Det är en så kallad Småkompis.
Man ska krama den i handen när man behöver tröst.
När man är orolig.
När man känner sig ledsen.
Nervös.
Ensam.
Utanför.

Jag vill förstås inte att Lilla A ska känna sig varken orolig, ledsen, nervös, ensam eller utanför. Någonsin.
Men när hon gör det, då ska jag lägga den lilla lila kompisen i hennes hand.
Och ge henne långa, varma kramar.