07 oktober 2009

Flickan i Havanna och Herrarna i hagen

.
Nu har vi slagit alla rekord när det gäller att sjunga olämpliga sånger för vårt barn.
Jag vet inte varför, men det är aldrig Bä, bä vita lamm och Blinka lilla stjärna som kommer till mig när Lilla A behöver lugnas med en sång.
Som riktigt liten gungade jag henne i min famn samtidigt som jag sjöng ”I fjol så gick med herrarna i hagen, aj, aj, med herrarna i hagen, aj, med herrarna i hagen. I år har jag något som sparkar i magen, aj, aj, som sparkar i magen, aj, som sparkar i magen”.

Otaliga gånger har hon ätit sin gröt till tonerna av Flickan i Havanna.
I dag, vid frukosten, brast plötsligt maken ut i Vengaboys bortglömda dänga ”Boom, boom, boom, I want you in my room. Let´s spend the night together from now and to forever.”

Jag gläder mig över två saker. Att hon inte kan prata och att hon inte går på dagis. Och särskilt kombinationen av dessa två saker. Kan
ni föreställa er personalens reaktion vid sångstunden:

Personalen: Vad ska vi sjunga i dag? Ska vi ta Imse vimse spindel?
Alla barnen utom Lilla A: Jaaa!!!!
Lilla A: Nej, den kan inte jag.
Personalen: Lilla Snigel då?
Alla barnen utom Lilla A: Jaaa!!!!
Lilla A: Vilken då sa du?
Personalen: Björnen sover?
Alla barnen utom Lilla A: Jaaaaaaaa!!!!!!!
Lilla A: Va? En björn? Var då?
Personalen: Okej… vad kan du för sånger då Lilla A?

Lilla A: Jag kan många. Flickan i Havanna, till exempel.
Personalen: Jaha…. hur går den då?
Lilla A: ”Flickan i Havanna, hon har inga pengar kvar. Hon sitter i ett fönster, vinkar åt en karl. Kom du glada sjömatros, du ska få min röda ros. Jag är vacker, du är ung, sjung av hjärtat sjung!” Så går den.
Personalen: Eh, okej… Kanske någon annan ändå?
Lilla A: ”Bring your daugther to the slaughter”. Det är nästan min favorit. Den sjunger pappa jämt för mig.

Någonstans här föreställer jag mig att personalen skulle resa sig och gå (eller kanske rusa) mot närmsta telefon och knappa in kortnumret till det lokala socialkontoret.

Det bästa vore kanske om jag blev hemmafru.
Då skulle vi kunna gå hemma hela dagarna, Lilla A och jag.
Och sjunga vilka sånger vi vill.

1 kommentar:

  1. Vad du är härlig. Känner att jag kan sakna dig vid fikapauserna när jag läser det här.
    Kollegan

    SvaraRadera